14 timmars sömn

Sover som aldrig förr.
Har verkligen landat i att bara vara.
Känner mig helt färdig.
Vet att det är för att jag ska in i en 28 dagars process snart.
Jag lär behöva ligga lite plus sömn mässigt. Det lär bli ett par hektiska dygn. Dem första 2 -3 dagarna på universitetet.
Spänningar som släpper.
För övrigt så har det varit ett riktigt skit väder. Mulet första 2 dagarna och idag regn. Så inge "Indien-bränna".
Den kommer... med säkerhet.





India!!!

Så då var vi på plats i Indien.
Auroville.
Vi landar här några dagar innan äventyret börjar.
Indien är lika omtumlande första dynget som vanligt.
Tvivel... oro. . känslan att vilja skita i allt och bara dra (fly) kommer när jag sover. I drömmarna.
Men efter ett dygn har västvärlden släppt sitt grepp och jag landar mjukt i Indiens medvetande och känner återigen tacksamhet och trygghet.


I morgon bär det av...

Vaknar av att det blåser ordentligt ute.
Tänker direkt på mina arbetskamrater som ev ska stå på ett tak. eller i skylift under dagen.
Känner en tacksamhet att jag valt att vara ledig sista dagen innan avresa.
Finns en hel del att hinna med idag.
Gårdagen fyllde jag med att besöka Uppsala.
Träffa min familj.
Kändes bra.
Känns bra att träffa allihopa.
Min dotter Sofia, pappa mamma brorsan osv.
Brorsan och hans fru är riktigt schysst att umgås med.
Mycket gamla historier och minnen som kommer.
Mycket skratt.
Ja den här resan är nog den största utmaningen på länge.
Som sagt, jag har tillsammans med en kvinna tagit på mig ansvaret som organisatör för en svensk grupp ich ska översätta kursen.
"Ett fartyg är tryggast i hamn... men det är inte det som det är byggt för. Det är inte förrän i hård sjö som man vet vad det går för".
Så det är väl nu som jag ska ut i lite sjö.
Kram på er!