Längtan till December är stor!

Då fick jag godkännande brevet från Universitetet att jag är välkommen i Decmber.
Denna gång är det som arrangör och översättare tillsammans med en annan person.
Känns som privilegium att få ta ner en grupp till Indien.
Det ska bli härligt att få se alla som jobbar där igen.
Jag har en lite speciell kontakt med några av killarna dom jobbar i matsalen.
Dom är bara för härliga.
Ganska enkelt , jag blir glad att se dem och dom av se mig.
Jag ser tydligt hur saker och ting blir precis som det är tänkt.
Sista 4 månaderna har jag arbetat med en kille som är från Liverpool.
Så det känns hur avslappnat och naturligt som helst att prata engelska.
Och nu ska jag översätta kursen i Indien.
idag ska jag hälsa på min pappa.
Det var ett tag sedan nu.
Han har tillbringat sommaren i sommarhuset. Vid kusten.
Ska bli kul att ses och prata.
På telefonen blir han så stel och formell.
Vi är en del av våra föräldrar på flera plan.
Fysiskt, arvsmässigt och det många av oss inte tänker på är att vi sitter ihop energimässigt också.
Energi är inte beroende av tid och rum.
I och med det så spelar det ingen roll om dom har gått vidare eller ej.
Dom lever i oss ändå.
Som minnen och energimässigt och genetiskt.
Därför är det, om man ex har en olöst konflikt eller dyl, önskvärt att vi gör en process för att lösa det.
Annars påverkar det oss i nuet.
Och om dem lever kan man göra processen själv. Vi behöver inte göra den med den det gäller.
Det är i oss det är. Det är i oss vi måste göra det.
Oneness har fina processer för det.
Processerna blir man guidad igenom.
Ingenting man sitter och pratar i grupp.
Brukar bli väldigt vackert!
Ich är väldigt befriande.
För det är genom dessa sår, olösta konflikter isv som vi upplever livet. Nuet.
Ha en fin lördag!