Språket är ett hinder...

Visserligen sköter Google translate en hel del. Men det naturliga samspelet uteblir. Jag har blivit ganska duktig på att uttrycka vardagliga saker. Som släck lyset. Sätt dig. Vill du ha.. bla bla. Osv. Men det är en lång bit kvar tills det flyter. Fast jag hade ett samtal igår med en taxi chaufför i 15 min och vi förstod varann utan avbrott. Det bara flöt. Hel konstigt. 
Hur som så är dom fruktansvärt dåliga på engelska. Grunderna i portugisiska är nästan ett måste. Det blir lite roligare då. Fast personer som Karen och Co är riktigt duktiga på engelska. Hon arbetar i Singapore. Det förklarar en del. Bruna är hyfsat på engelska. Ni som varit i Thailand kan känna igen hur det låter. Fast med portugisisk brytning.. 
Vi har en fungerande komunikation  men som sagt så saknas det där lilla extra i uttrycken. Det kan till.exempel spricka på följande sätt. Vi ska ses på stan. Jag säger en plats. Hon svarar ok. Sen när jag är där så är hon i en annan del av område. Där vi aldrig varit. Jag står i den delen där vi varit sista dagarna. Föreställningar och antaganden samt att vi är.från olika delar av världen påverkar. 
Men vi skrattar åt det. Hon kallar mig gringo och skakar på huvudet och skrattar.  Jag säger no fala och skakar på huvet tillbaka och sträcker ut händerna på italiensk vis.
Gymmet.som vanligt idag. Konstigt men att jag alltid lyckas springa på rätt folk. Eller nu förtiden är det väl fel folk. Jag har bästa tillgången på ganska mycket här nere.  Det har jag inte jobbat för.  Så brukar det bli i mitt liv. Så också här.  Det bara faller sig så. 
Kvällen avslutade vi nere på Copacabana med lite mat. 


Kommentera här: