Följa med i flödet...

Ännu en dag går mot sitt slut här i Rio. Ännu en dag med många insikter. Är verkligen tacksam över att få ta del av detta land, denna stad, på det här sättet. Resan vart absolut inte som jag tänkt. Det är långt över förväntningarna redan nu. Jag har valt att följa alla dörrar som öppnas. Inte låta mig styras av rädslor, tankar eller värderingar. Jag har bara åkt med. Det har varit helt grymt. Från att prata med grabbarna med automatgevären i favelan till långa samtal med personer vars livsöden är långt ifrån min vildaste fantasi. Till fiinare takterrasser i Ipanema. Helt sjuk resa. Hela registret av känslor har fått sig en rejäl åktur. Från otrolig glädje och lycka till rädsla över livet i vissa stunder. Jag har gjort en galen resa med en svensk kvinna som sällskap. Efter att fråga 7 taxibilar om dom kumde köra oss till ett ställe så var vi nära på att ge upp. Men då svarade den åttonde chauffören att gan kunde köra oss till ingångem till den favelan. Vi borde kanske ha förstått redan där att det  inte va så bra gör hälsan att åka dit. Men så här efteråt skulle jag inte vilja ha det ogjort.. Det finns även en hel del upplevelser som jag inte lämnar ut här. Men som har varit helt fanrastiska. Jag tackar alla inblandade för deras delaktighet och medverkan.
En hel del värme och kärlek har det också blivit såklart.... det känns som om landet är uppbyggt på det.
Jag pratade med en person som sa något som gick rakt in i mig:
Hon sa: " Jag har inte mycket, men jag har ett stort hjärta. Och så länge det finns mjölk till barnet så är mitt liv okey"....
Det fick mig att tänka till.
Vad är det som verkligen betyder något? 
Vad är viktigt här i livet.... 
Det finns en värme och medmänsklighet här som inte vi riktigt har. Inte många av oss iallafall.
Efter en kväll på copacabana med trevligt sällskap och härlig brasiliansk musik avslutar jag kvällen hemma i soffan. En snabb titt på nyheterna får mig att tänka på en annan sak. Här visar dem inte bara elände på nyheterna. Väldigt lite om vad som händer utanför landet. Belyser gärna saker som gör en glad. Nyheter är ett kraftigt verktyg. Varför använder vi inte det på ett bättre sätt? Som dom gör här.
Det finns en kvinna som jag umgåtts mycket med.
Hon,hennes bror och dotter har präglat många av dagarna här nere.
Fantastiskt att ta del av deras värderingar, livssyn och framför allt, deras vardag.från att gå och lägga sig runt 2 tiden på natten till att sova fram till 1 på dagen. Sedan laga mat som tar några timmar. Efter det går man ner till stranden. Då det lugnat sig lite och solen inte är så.stark. En vardag som är helt olika våren.  Där det inte finns samma stress. Dock en oro över morgondagen. Men en stark tillit till att det löser sig finns.
Avsaknaden av det vi inte har är mindre. Man är mycket mer nöjd av det som finns. Lägger mer fokus på det.
Det är väl egentligen det som är problemet och lösningen. Vad vi lägger fokuset på. Om vi ser till det vi inte har så kopplar vi oss till det negativa. Kan även vara destruktivt.  Vi kan till och med gå runt och bli bittra till slut. 
Ser vi till det vi har. Kopplar vi oss till det positiva. Konstruktiva.  Då går vi runt med en känsla av tacksamhet. Vilket är en av det finaste känslorna man kan ha. 
Och vi som har rotat lite i oss själva vet också att vara tacksam... är bra på flera sätt. Det är fler än vi själva som uppskattar och är glada när vi har den känsla.  Tro mig... :)
Bueno noite!


Kommentera här: